Om arbetsmiljölagen (AML)

Arbetsmiljölagen (AML) är en ramlag som ställer grundläggande krav på hur arbetsmiljön ska utformas och vem som är ansvarig för arbetsmiljön. Syftet med arbetsmiljölagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att skapa en god arbetsmiljö. Lagen innehåller få specifika regler för arbetsmiljön och anger endast i stora drag vilka krav som ställs på arbetsmiljön och vilket ansvar olika aktörer har.

Enligt lagen är arbetsgivaren ytterst ansvarig för arbetsmiljön och ska leda arbetet för en bättre arbetsmiljö. Arbetsgivaren har även skyldigheter om att arbeta förebyggande för att motverka ohälsa och olycksfall i arbetet.

I lagen finns också regler om skyddsombudens verksamhet som är en viktig nyckel till hur arbetsgivare och arbetstagare ska arbeta i samverkan för arbetsmiljön. Till exempel måste det finnas ett skyddsombud på arbetsplatser med fler än fem anställda, enligt arbetsmiljölagen. Om det finns fler än 50 anställda ska det även finnas en skyddskommitté.

Vill du fördjupa din kunskap om arbetsmiljölagen? Läs Arbetsmiljöverket bok "Arbetsmiljölagen med kommentarer"

• Skyddsombudets roll i arbetsmiljöarbetet
• Arbetsmiljöverket om arbetsmiljölagen

Arbetsmiljöverket är den myndighet som ska se till att arbetsmiljöbestämmelserna efterlevs i arbetslivet. För att kunna utöva tillsynen har myndigheten rätt att åka ut till arbetsplatsen och genomföra inspektioner. När ett skyddsombud eller arbetsmiljöombud har stoppat arbetet på en arbetsplats ska Arbetsmiljöverket omgående besöka den.

Arbetsmiljölagen kompletteras av arbetsmiljöförordningen (AMF) som innehåller bestämmelser om arbetsmiljöarbetet. Där finns förtydliganden om bland annat hur skyddsombud och skyddskommittéer ska arbeta och sättas samman samt skyldigheter att spara vissa dokument. Genom arbetsmiljöförordningen framgår det att Arbetsmiljöverket har i uppdrag att mer detaljerat bestämma vad som gäller för arbetsmiljön. Det görs genom att Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsmiljö.

Dessa föreskrifter bildar tillsammans Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS). Föreskrifterna – även kallade AFS:erna – beskriver mer i detalj vilka krav som ställs och hur arbetsgivaren ska arbeta för att nå en god arbetsmiljö. 

• Till Arbetsmiljöverkets föreskrifter

• Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) syftar till att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. De innebär bland annat att arbetsgivare är skyldiga att se till att arbetsbelastningen inte är ohälsosamt hög eller att arbetstiderna är förlagda på ett sådant sätt att de kan leda till ohälsa. Chefer och arbetsgivare ska också vara tydliga med att kränkande särbehandling inte är accepterat utifrån arbetsmiljölagen. Föreskrifterna om OSA ska ingå och komplettera föreskrifterna om SAM.
• Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01) utgör grunden och metoden för allt arbetsmiljöarbete. SAM tydliggör att arbetsgivaren systematiskt ska undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera arbetsmiljön.
• Arbetsanpassning (AFS 2020:5) gäller arbetsgivarens verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering samt arbetsgivarens åtgärder för att anpassa arbetssituationen till den enskilde arbetstagarens förutsättningar för arbetet. Arbetsgivaren ska vidare organisera och ange mål för sin verksamhet och fortlöpande ta reda på vilka behov och åtgärder som behövs.
• Belastningsergonomi (AFS 2012:2)
• Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5)
• Ensamarbete (AFS 1982:3)
• Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:05)
• Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2)